Ansvar

"Ding"..Yes, Yes, Yes , sängen here I come. Signs har gått på (skylten med säkerhetsbältet..ska göra en ordlista för er framöver), vi landar strax, så vi ska bara secura kabinen (som sagt..ordlista). Dom flesta har faktiskt fattat och har bälten på sig. Men så kommer vi till ett klassiskt scenario. Mamma, Pappa & Barn-scenariot..Mamma har bältet fastspänt, Pappa likaså, men i n t e Barnet....?! Eh.. A) gillar ni inte ert barn? Eller ... B) är det okej med er att ert barn har ett hål i huvudet ? Eller C) både A & B - Lille johan vill inte ....säjer Pappan tittandes på mig...(eh?? Vad ska jag göra åt det?..din lille Johan..? inte min...) - Han måste sitta i sin stol med bältet fastspänt nu, säjer jag leendes. - Men han vill inte...bara en stund till? ( Jo visst varför inte...vi landar fem minuter senare så D I T T barn kan få leka en stund till...) Jag känner hur mina käkar biter fast sig och spänner sig men jag lyckas ändå le samtidigt som jag säjer; - Hn mmste stta ner o stenna fsst sg...n.... -Va??! Shit, måste lossa käkarna ...så slappna av..djupt osynligt andetag....Le... -Han måste sätta sig ner och spänna fast sig nu. Jag får blickar som kan mörda och suckar högre än tre tonårs tjejer när man säjer att -nä ni får inte köpa öl. Seriöst, jag vill inte förklara för Mamma & Pappa att deras son kan bli en torped (eller är det missil?) och fara genom kabinen och fastna med huvudet först i telefonluren mellan mig och min kollega... Jag är snäll, vill inte att hans föräldrar ska ha en sån mental bild .Men är det inte konstigt så säj, dom spänner fast sig för dom vill vara säkra..men låter sin son göra vad han vill för att dom vill ha en lugn stund? Hur som helst alla sitter ner, kabinen ser "ren" och fin ut. Vi i besättningen sitter ner och vilar våra stackars pirogerliknande fötter. Vi landar, bra landning. Och vad ser jag?? Jo, en pappa som lossat sitt barn och låter barnet leka i stolen utan bälte?!...Vi är på mark visserligen men vi kör i 100 km i timman....Kapten kan ju fortfarande sätta all sin vikt (och inte så lite vikt heller) på bromsen...?Och vad tror ni händer då??!..suck... På A svarar jag B, på B svarar jag A och på C svarar jag både A och B...

..snälla...

Det är väl inte så svårt? Att äta sin mat, lägga på locken och vika ihop servetten och lägga besticken på brickan (inte ståendes rätt upp i nån halväten omelett?!). Okej, dom flesta (som uppenbarligen är liiite avis på oss glamourösa flickor och pojkar..) tycker att vi är servitriser...men om vi nu är det, då är ni ju på restaurang eller hur? ...Är det så ni beter er på restaurang? Usch! Så snälla , jag ber er på mina nylonklädda knän, lämna tillbaka brickan som ni fick den (ja nästan iallafall..).