Jo ..jätteglamourös...

Jag känner hur blickarna bränner i ryggen...Kan riktigt höra hur dom ifrågasätter min glamourfaktor...Ja, nästan så dom är besvikna för att jag faktiskt inte ser ut som Gwyneth Paltrow i flygvärdinnefilmen..Inte nästan faktiskt..dom är besvikna...Kan inte klandra dom...Har precis klivit ur bilen och måste promenera en bit hem från parkeringen.. Mina nylonstrumpor är gris skära och har en maska ..som syns...ja man kan ju alltid kalla den för "stairway to heaven"... Min uniform stinker flygplan..Min blus har kaffe, te och läppglans märken...Så även min scarfs (inte sjal..s c a r f s), sminket är liksom uppdelat i små öar i mitt ansikte, håret ligger dock på plats (Tack Elnette..). Men min hållning..Hallå?!! ..Jag ser ut som ett offer..kan knappt hålla axlarna uppe , dom liksom ligger jäms med naveln, värsta puckelryggen.blicken helt tom , halvt öppen mun släpandes på en tung kabinväska... Jo, det är ett glamouröst jobb....jag lovar...men inte idag...

Jag är så pinsam...

Sorry att jag inte uppdaterat er med lite roliga och tragiska (för det är dom ju till viss mån) utdrag ur mitt glamorösa liv. Men jag har varit bortrest. Och ja , jag flög som passagerare. Och ja , det är jättejobbigt att vara passagerare. Jag har liksom ingen kontroll över besättningen. Kanske inte så mycket kontroll som koll. Men iallafall...jag gjorde bort mig...jag uppträdde som en icke-flygande..Åhh jag ville bara sjunka genom jorden medans mitt resesällskap skrattade gott... Ni vet att när man startar eller landar i mörker så släcker man ner i kabinen. Detta gör man för att ögonen ska vänja sig vid mörkerseende utifall att man skulle, mot all förmodan, behöva evakuera när man landat. Det slår aldrig fel men, minst två pax per flygning trycker utav misstag på "callbell" (knappen man trycker för att vi ska komma springandes). Och vi springer på våra redan svullna ben för att se hur vi kan hjälpa. Om man utav misstag trycker på den knappen kan man trycka igen så släcks knappen. Då kan vi inte se vem som behöver hjälp. Och med andra ord så springer vi inte ut i kabinen. Detta händer som sagt ofta, och vi vet att med 99% chans att det bara att pax tryckt på fel knapp men inte "tryckt av". Så man rullar med ögonen och suckar tungt för att sen vandra ner i kabinen i mörker och klättra över alla ben som är utsträckta i gången. Le och fråga om det var nåt dom ville. Man måste ju verkligen ut och kolla för tänk om just den gången så är det verkligen nån som blivit sjuk eller vad som helst. Nåväl...man släckte ner i kabinen för landning när jag var ute och reste...och mot min förfasan så tryckte jag ..JAG..på fel knapp..Åh , jag skäms..jag tryckte på den STORA röda knappen istället för den lilla lampknappen..?!! Varför, jag frågar igen , VARFÖR har dom gjort callbell så stor och lampknappen så liten?? Om lampknappen varit den STORA RÖDA knappen så kanske inte alla tryckt så förbaskat mycket på den. Jag lovar heligt och dyrt att aldrig mer rulla på ögonen när ni trycker fel. Förlåt mig mina kära pax.