Svenskt kaffe

..jag lyssnar med ett öra under boarding...hör en man säja till sin fru något om gott kaffe...Min hjärna kopplar snabbt ihop ett och ett. Ja det är klart, paret pratar om det absolut godaste kaffet...Det man dricker i Italien, för det är ju här vi är. Vi plockar upp passagerare i Italien för hemresa. Under serveringen frågar paret mig om vi har svenskt kaffe ombord, febrilt letar jag efter ett svar, svenskt kaffe..? Men snälla lilla passagerare...kaffe odlar vi inte i Sverige..?Eller ja, kaffebönor..( för det gör vi ju inte..Det kommer väl från Colombia och andra varma länder..eller?) Kan naturligtvis inte säja det då det skulle uppfattas som lite uppnosigt, så jag ler mitt colgate leende och säjer inget, utan är bara sådär sval som en flygvärdinna kan vara. Sval, inte otrevlig men sval. Skojar han med mig? Jag missförstod helt under boarding. Han menade att vi hade det goda kaffet i Sverige..och inte Italien.. Ja , så kommer vi till te och kaffe serveringen. Ni vet..Te? ..Kaffe? ..Te? ..Kaffe? - Åh ja, ä n t l i g e n svenskt kaffe, utropar dom med en helt hysterisk glädje i rösten. Som om dom inte druckit kaffe på en vecka. Och antagligen har dom inte det.. - Ja, säjer jag med mitt svala colgate leende, fortfarande helt förundrad över att dom kallar det för svenskt kaffe. Så jag häller upp det svenska goda kaffet som är gjort på Nescafé pulverkaffe, som vi fått av den italienska cateringfirman, gjort av de sista bönor som hittats på golvet i nån fabrik i Colombia, utblandat med varmt vatten från flygplans tanken... Och paret är så nöjda som bara dom kan vara.