FlygGudinna

Ja. Faktiskt. Jag ska numer kalla mig för FlygGudinna. Tycker att jag och mina medsystrar och bröder förtjänar det. Efter att sagt Hej och Välkommen ,samtidigt som jag visat min perfekta tandrad över 1 miljon gng (gjorde nån snabb räkning ..men det var så många nollor...), torkat spyor efter barn som inte är mina egna, torkat spyor efter män som inte är mina egna(fast vissa hade jag tacksamt tagit som mina egna), serverat drinkar( då jag mer än gärna halsat dom själv..man är trots allt inbiten flygare), serverat mat, servat våra piloter (för egentligen..hur jobbigt är det att resa sig upp och H Ä M T A sin egna bricka??), blivit utskälld av passagerare för att dom inte får sitta brevid varandra, blivit svuren åt för att jag är,citerar"Fucking waste of space", blivit hånad av frustrerade tonårs pojkar när man ska göra safetydemo " VISA PATTARNA...ÖHHH ÖHHHH"... Ja efter mycket eftertanke och reflektion (som min chef ber mig att ha ofta) har jag kommit fram till att vi numer ska ha flygGudinna skrivit på våra ärmar istället för streck. För alla vet ju vad strecken på killarna betyder..att dom är Kaptener. Nu är ju inte så fallet..men för de civila folket så är det så. Killarna med streck är Kaptener. Men vad betyder strecken på kavajen för alla andra? Vi som jobbar inom flyg har väl ett litet hum..Jag säjer litet för det skiljer sig från bolag till bolag. Mycket är ett spel för gallerierna. MEN om vi alla tog bort strecken och skrev FlygGudinna fint embrodierat i silver på kavajärmen..ja då vet passagerarna direkt vem dom ska dyrka och be snällt till. Dom får hemskt gärna offra gåvor om dom så önskar. Gåvor som glimmar ger högst poäng ovanför molnen...

Födelsedagskort

Jag har fyllt år. Jag fick ett kort från en god vän..som känner mig så väl... "Happy Birthday Now fuck off back to economy" Mwoahahaha...mwoahahaha......

...inte jag.....

Som alla andra glamourpuss har jag kikat in och lämnat lite fotspår på facebook...Ja jag vet det är utelämnande ,falskt mm mm..Men jag lägger naturligtvis inte upp mina bilder där...Men jag har dock sett "min" bild där..Bara så ni vet så är det inte jag. Annars förstör det ju hela hemlis grejen...Måste dock tala om för mina kära fantastiska kollegor (ja alla som flyger i en znygg uniform är mina kollegor..) att ni ska nog vara lite försiktiga när ni lägger upp bilder i uniform. Ni kan få problem med era chefer.. Fly safe babes!

Jag har blivit utmanad...

Regler: Bloggaren skriver 8 fakta/vanor om sig själv.Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/vanor och skriver in dessa regler.I slutet av inlägget skriver du 8 personer som du utmanar och skriver deras namn. Glöm inte att lämna en kommentar om utmaningen i deras kommentarrutor på deras bloggar, så dom vet att dom har blivit utmanade och läser ditt blogginlägg.

1. Jag älskar att komma hem och sova i min säng...
2. Jag har flygit i mer än 7 år men mindre än 12
3. Jag älskar mitt arbete
4. ..men ibland vill jag strypa pax
5. Jag är supermega glamourös
6. ..men ibland ser jag ut som nåt katten släpat in.
7. Jag är yngre än 45, men äldre än 25
8. Fast jag ser inte en dag äldre ut än 28..

Så där, jag känner ju inte några andra bloggare men jag utmanar Sebbe...och lippglossbitch...och Marina...

..nej...

Nej...vi har inte microvågsugn, cappuccinomaskin,diskmaskin, skoputsarmaskin, hårfön eller tvättmaskin.Tyvärr.Nej, ni kan inte få låna vår personaltoalett...för vi har ingen. Men ja, vi ska meddela våra chefer att önskemål finns...

Jo ..jätteglamourös...

Jag känner hur blickarna bränner i ryggen...Kan riktigt höra hur dom ifrågasätter min glamourfaktor...Ja, nästan så dom är besvikna för att jag faktiskt inte ser ut som Gwyneth Paltrow i flygvärdinnefilmen..Inte nästan faktiskt..dom är besvikna...Kan inte klandra dom...Har precis klivit ur bilen och måste promenera en bit hem från parkeringen.. Mina nylonstrumpor är gris skära och har en maska ..som syns...ja man kan ju alltid kalla den för "stairway to heaven"... Min uniform stinker flygplan..Min blus har kaffe, te och läppglans märken...Så även min scarfs (inte sjal..s c a r f s), sminket är liksom uppdelat i små öar i mitt ansikte, håret ligger dock på plats (Tack Elnette..). Men min hållning..Hallå?!! ..Jag ser ut som ett offer..kan knappt hålla axlarna uppe , dom liksom ligger jäms med naveln, värsta puckelryggen.blicken helt tom , halvt öppen mun släpandes på en tung kabinväska... Jo, det är ett glamouröst jobb....jag lovar...men inte idag...

Jag är så pinsam...

Sorry att jag inte uppdaterat er med lite roliga och tragiska (för det är dom ju till viss mån) utdrag ur mitt glamorösa liv. Men jag har varit bortrest. Och ja , jag flög som passagerare. Och ja , det är jättejobbigt att vara passagerare. Jag har liksom ingen kontroll över besättningen. Kanske inte så mycket kontroll som koll. Men iallafall...jag gjorde bort mig...jag uppträdde som en icke-flygande..Åhh jag ville bara sjunka genom jorden medans mitt resesällskap skrattade gott... Ni vet att när man startar eller landar i mörker så släcker man ner i kabinen. Detta gör man för att ögonen ska vänja sig vid mörkerseende utifall att man skulle, mot all förmodan, behöva evakuera när man landat. Det slår aldrig fel men, minst två pax per flygning trycker utav misstag på "callbell" (knappen man trycker för att vi ska komma springandes). Och vi springer på våra redan svullna ben för att se hur vi kan hjälpa. Om man utav misstag trycker på den knappen kan man trycka igen så släcks knappen. Då kan vi inte se vem som behöver hjälp. Och med andra ord så springer vi inte ut i kabinen. Detta händer som sagt ofta, och vi vet att med 99% chans att det bara att pax tryckt på fel knapp men inte "tryckt av". Så man rullar med ögonen och suckar tungt för att sen vandra ner i kabinen i mörker och klättra över alla ben som är utsträckta i gången. Le och fråga om det var nåt dom ville. Man måste ju verkligen ut och kolla för tänk om just den gången så är det verkligen nån som blivit sjuk eller vad som helst. Nåväl...man släckte ner i kabinen för landning när jag var ute och reste...och mot min förfasan så tryckte jag ..JAG..på fel knapp..Åh , jag skäms..jag tryckte på den STORA röda knappen istället för den lilla lampknappen..?!! Varför, jag frågar igen , VARFÖR har dom gjort callbell så stor och lampknappen så liten?? Om lampknappen varit den STORA RÖDA knappen så kanske inte alla tryckt så förbaskat mycket på den. Jag lovar heligt och dyrt att aldrig mer rulla på ögonen när ni trycker fel. Förlåt mig mina kära pax.

Ansvar

"Ding"..Yes, Yes, Yes , sängen here I come. Signs har gått på (skylten med säkerhetsbältet..ska göra en ordlista för er framöver), vi landar strax, så vi ska bara secura kabinen (som sagt..ordlista). Dom flesta har faktiskt fattat och har bälten på sig. Men så kommer vi till ett klassiskt scenario. Mamma, Pappa & Barn-scenariot..Mamma har bältet fastspänt, Pappa likaså, men i n t e Barnet....?! Eh.. A) gillar ni inte ert barn? Eller ... B) är det okej med er att ert barn har ett hål i huvudet ? Eller C) både A & B - Lille johan vill inte ....säjer Pappan tittandes på mig...(eh?? Vad ska jag göra åt det?..din lille Johan..? inte min...) - Han måste sitta i sin stol med bältet fastspänt nu, säjer jag leendes. - Men han vill inte...bara en stund till? ( Jo visst varför inte...vi landar fem minuter senare så D I T T barn kan få leka en stund till...) Jag känner hur mina käkar biter fast sig och spänner sig men jag lyckas ändå le samtidigt som jag säjer; - Hn mmste stta ner o stenna fsst sg...n.... -Va??! Shit, måste lossa käkarna ...så slappna av..djupt osynligt andetag....Le... -Han måste sätta sig ner och spänna fast sig nu. Jag får blickar som kan mörda och suckar högre än tre tonårs tjejer när man säjer att -nä ni får inte köpa öl. Seriöst, jag vill inte förklara för Mamma & Pappa att deras son kan bli en torped (eller är det missil?) och fara genom kabinen och fastna med huvudet först i telefonluren mellan mig och min kollega... Jag är snäll, vill inte att hans föräldrar ska ha en sån mental bild .Men är det inte konstigt så säj, dom spänner fast sig för dom vill vara säkra..men låter sin son göra vad han vill för att dom vill ha en lugn stund? Hur som helst alla sitter ner, kabinen ser "ren" och fin ut. Vi i besättningen sitter ner och vilar våra stackars pirogerliknande fötter. Vi landar, bra landning. Och vad ser jag?? Jo, en pappa som lossat sitt barn och låter barnet leka i stolen utan bälte?!...Vi är på mark visserligen men vi kör i 100 km i timman....Kapten kan ju fortfarande sätta all sin vikt (och inte så lite vikt heller) på bromsen...?Och vad tror ni händer då??!..suck... På A svarar jag B, på B svarar jag A och på C svarar jag både A och B...

..snälla...

Det är väl inte så svårt? Att äta sin mat, lägga på locken och vika ihop servetten och lägga besticken på brickan (inte ståendes rätt upp i nån halväten omelett?!). Okej, dom flesta (som uppenbarligen är liiite avis på oss glamourösa flickor och pojkar..) tycker att vi är servitriser...men om vi nu är det, då är ni ju på restaurang eller hur? ...Är det så ni beter er på restaurang? Usch! Så snälla , jag ber er på mina nylonklädda knän, lämna tillbaka brickan som ni fick den (ja nästan iallafall..).

Du vet att du är flygvärdinna när;

1. Du äter en tre-rätters middag på 10 minuter ståendes vid diskhonet.

2. Du söker efter "crew only" kön i mataffären.

3. Du äger endast pennor med hotelnamn på.

4. Du känner igen piloterna bakifrån men inte framifrån.

5. Du kan knyta en scarf på 10 olika sätt.

6. Du äger två uppsättningar av din uniform; Tjockis och smalis uniformen.

7. När du pekar, pekar du alltid med två fingrar.

8. Du byter om till platta skor när du ska laga mat och servera dina gäster.

9. När du stämmer träff med bekanta anger du alltid tid med lokal tid efter. T ex Vi ses klockan 12 lokal tid.

10. Du tittar upp i taket var gång det ringer på dörren eller i telefonen.

11. Du letar efter nödutgångarna så fort du kommer in i en ny lokal eller rum.

12. Du hjälper övriga medresenärer på bussar, tåg och andra färdmedel.

13. Du stänger skåp, dörrar och lådor efter dina vänner hemma hos dom.

14. Du blir förnärmad när någon säjer att du "bara" är servitris.

15. Du förstår de ovanstående 14 punkterna.

__________________________________

• Ihop plock från material skickat till mig, samt egna punkter.

Man vill ju inte bli sjuk

- Är det svensk is? - Förlåt? Ja, man kan ju inte säja VA?!? när man är en sval glamorös värdinna. - Ja, är isen svensk? Nä nu får dom ge sig.. seriöst?! ..svensk is?? Vem bryr sig? Ja, tydligen mina kära pax. Pax, ja så kallar vi passagerare, men det får vi inte kalla dom så dom hör så ...schhh.... - Japp, säjer jag, det är svensk is. ..vi har ju precis startat ifån vår svenska destination... Fast det säjer jag självklart inte. Bara ler och nickar lite medgivande.. - Ja , man vill ju inte bli sjuk säjer min lilla kära pax. Ja, magsjuk alltså. - Nä det vill man ju inte så här i början av sin semester, säjer jag glatt och ler. Jag ler som bara den. Det gillar dom. Men i mitt lilla huvud tänker jag stilla, - fast det är okej att dricka en öl, en gin och tonic, två flaskor rödvin och en konjak inom loppet av 2 timmar? Fast det kanske man inte blir sjuk av....

Svenskt kaffe

..jag lyssnar med ett öra under boarding...hör en man säja till sin fru något om gott kaffe...Min hjärna kopplar snabbt ihop ett och ett. Ja det är klart, paret pratar om det absolut godaste kaffet...Det man dricker i Italien, för det är ju här vi är. Vi plockar upp passagerare i Italien för hemresa. Under serveringen frågar paret mig om vi har svenskt kaffe ombord, febrilt letar jag efter ett svar, svenskt kaffe..? Men snälla lilla passagerare...kaffe odlar vi inte i Sverige..?Eller ja, kaffebönor..( för det gör vi ju inte..Det kommer väl från Colombia och andra varma länder..eller?) Kan naturligtvis inte säja det då det skulle uppfattas som lite uppnosigt, så jag ler mitt colgate leende och säjer inget, utan är bara sådär sval som en flygvärdinna kan vara. Sval, inte otrevlig men sval. Skojar han med mig? Jag missförstod helt under boarding. Han menade att vi hade det goda kaffet i Sverige..och inte Italien.. Ja , så kommer vi till te och kaffe serveringen. Ni vet..Te? ..Kaffe? ..Te? ..Kaffe? - Åh ja, ä n t l i g e n svenskt kaffe, utropar dom med en helt hysterisk glädje i rösten. Som om dom inte druckit kaffe på en vecka. Och antagligen har dom inte det.. - Ja, säjer jag med mitt svala colgate leende, fortfarande helt förundrad över att dom kallar det för svenskt kaffe. Så jag häller upp det svenska goda kaffet som är gjort på Nescafé pulverkaffe, som vi fått av den italienska cateringfirman, gjort av de sista bönor som hittats på golvet i nån fabrik i Colombia, utblandat med varmt vatten från flygplans tanken... Och paret är så nöjda som bara dom kan vara.

Let me in

Ett svagt knack knack hörs i kabinen. Folk börjar vända och vrida på huvuden för att se vad det är som låter. Knack, knack hörs det igen. I galleyt står all kabinpersonal och håller för munnen samtidigt som de försöker undvika att möta någon passagerares blick. Knack, knack..igen..Denna gången följt av en svag pipig röst; - Hello, anyone? Please am on the wing..can anyone please let me in...am on the wing... Med en snabb huvudvänding till både höger och vänster börjar ganska många passagerare titta ut genom fönstret...på 10 000 fots höjd.... Jag står och håller i mikrofonen i främre galleyt och fullkomligt skakar av skrattanfall och likaså gör mina kollegor. Man ska ha skoj på sitt arbete...

Tack

-Tack, säjer jag och balanserar tre brickor staplade på varandra , med gamla servetter och papper som stötdämpare emellan dom. Servetter som helt säkert har någon slags kroppsvätska eller kladd. -Tack. Tack för vad liksom? Jag vet inget annat arbete där man tackar så mycket. Dom ringer från crewops och kallar ut en på en Kanaria turn-around (för er som inte flyger så betyder det en tur och retur till Gran Canarias) kl 0430; - Tack. Varför tackar jag? Dom ska tacka mig att jag ens lyckas svara i telefon så dags. Kapten ringer ut till kabinen och säjer att vi blir 20 minuter tidiga. -Tack. Tack för att jag nu måste samla in 100 brickor i superman fart samt latcha och secura ( kommer från engelska ordet "secure")galleyt, samt hinna fräscha till mig innan man ser passagerarna en sista gång. En passagerare ger mig en använd blöja. -Tack..... Ja, då måste jag erkänna att jag får skylla mig själv om jag tackar för det. När man står och säjer hej då vid dörren. -Hej då tack...Tack för att jag fick servera dig, tack för att jag fick plocka undan efter dig. Ja vi tackar nog för allt. Även om man inte väntas tacka, så tackar man. Som en reflex.Som att blinka. Men visst är man tacksam, det är många som vill ha mitt glamourösa arbete så det är bäst att tacka lite till. Annars kanske man blir uppkallad till kontoret och får höra att dom hittat en mer tacksam värdinna, och att man nu kanske kan arbeta som brödvärdinna på ICA. Ni vet en sån som ger en små min brödbitar med smör på.Dom ler och tackar mycket dom med. Så jag ler brett och ser oskyldig och helt naturlig ut när någon ger mig en använd spypåse, innehållande det påsen är till för. - Tack.

bajsblöja..

..Kapten frågar om jag vill ha ett glas champange...ja tack, fnissar jag medans jag slänger med mitt långa svallande hår. Sitter i en kort snygg Versace klänning vid en poolbar i Cancun. Vår snygge intellektuelle och supermanliga kapten har bjudit ut mig på en date under ett veckostopp i Mexico...inför avundsjuka kollegor (inklusive några mycket avundsjuka manliga kollegor).. -Ursäkta, hallå?!! Här!! Usch vad är det som luktar? Jag väcks ur min dagdröm. Inser att jag sitter med min crewbricka i knät och äter nån slags kall chillikyckling. Lika liten som en cashewnöt.Jag sitter i på mitt crewsäte utanför toaletten i främre galleyt. I ren reflex sträcker jag ut handen och tar emot ett vitt, varmt mjukt paket. Inser efter ca fem sekunder vad det är som luktar..Mannen gav mig en bebisblöja..en ANVÄND bebisblöja..??!! När jag sitter och äter min cashewstora kalla chillikyckling. -Tack..tack så hemskt mycket, mumlar jag. Reser mig för att slänga den i papperskorgen på toaletten. Vilket man annars kan tycka att mannen i fråga kunde gjort själv. Eller han kanske inte gör det hemma heller? Han kanske ger den till sin fru ..-Här älskling. Jag orkar inte slänga själv... Precis när jag ska öppna dörren till toaletten , öppnas den inne ifrån. Ut stegrar Kapten hånleendes medans han stoppar skjortan innanför byxan. - Jag skulle nog vänta en stund lilla gumman, eller gå på den andra toan där bak. - Den är blockad , säjer jag tyst. Nån slängde en burk cola så nu kan man inte spola. Kapten slinker in i cockpit (nu skrattar han, jag är helt säker på att han sa nåt om tur att man är kapten eller nåt..helt säker.Nästan iallafall) , och där står jag kvar med min (eller ja, nåns bebis) mjuka varma blöja. Ja , det är bara att hålla för andan och stänga dörren snabbt...